Inlägg

Bild
Detta foto fick mig att reflektera över en av många förändringar inom trädgårdsodlingens område sedan 1900-talets mitt. Fotot är från 1962 och hämtat ur trädgårdsmannen Nils Sonessons bok “Praktisk trädgårdsskötsel”. Det visar en stor och yvig bladbegonia – en av favoriterna bland pappas krukväxter i mitt barndomshem – i liten kruka.  Hur hade detta sett ut idag, med en så hög växt i en lika liten kruka? Växten hade sannolikt vält, då de flesta krukväxter står ju i lätta plastkrukor och i luftig och lätt torvmull! Plastkrukan var introducerad vid denna tid, men det skulle dröja innan den kom att dominera inom blomsterodlingen. Jorden i lerkrukorna var ofta en blandning av jord som trädgårdsmästaren själv hade blandat ihop, och den bestod till exempel av trädgårdsjord, lövjord, kompostjord, sand och brunnen stallgödsel. Tyngden i lerkrukan och den hemmablandade jorden gjorde det möjligt för en yvig planta som den på bilden att stå stadigt.  I handeln salufördes dock så kallad enhetsjord
Bild
Under 1800-talet var det vanligt att trädgårdsmästare gick samman och bildade trädgårdssällskap. Ett av dem var Västra Södermanlands Gartnersällskap som bildades 1876 och finns kvar än idag och är därmed ett av de äldsta i landet. På slutet av 1980-talet beslutades att de äldsta trädgårdsmästarna i sällskapet skulle intervjuas om hur arbetsförhållanden varit förr, vad som odlats och hur. I sällskapets arkiv finns därför tio intervjuer av trädgårdsmästare födda under perioden 1901 till 1923. Det är ett unikt material som ger värdefull kunskap om denna yrkesgrupp och om det många gånger hårda och slitsamma arbetet. Jag använder det bland annat för att se hur trädgårdsmästarna resonerar kring växtskyddsrelaterade frågor. En av dem som intervjuats är David Andersson, född 1918. Han hade börjat arbeta med gallring och rensning redan som barn. Som 15-åring, i början av 1930-talet, började han arbeta som trädgårdselev vid Ökna säteri utanför Katrineholm. Där fanns då omkring tio växthus med b
Bild
Gravsmyckningsdagen i samband med allahelgona är resultatet av en av de mest lyckade kampanjer som trädgårdsnäringen drivit. Men trots att den fick ett så stort genomslag så är det inte så många som känner till att det var en grupp organiserade trädgårdsmästare som låg bakom. Syftet var att öka intresset för blommor under en årstid då efterfrågan annars var mindre. Sommarhalvårets odlingssäsong var över och ännu hade inte julens blommor börjat drivas fram i växthusen. Hur skulle man kunna öka försäljningen av blommor under hösten? Den ursprungliga idén kom från Amerika. I ett tal som ordföranden för Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund höll 1914, lyftes frågan om att instifta de dödas minnesdag på hösten och att gravarna då skulle smyckas med blommor. Förbundet lobbade gentemot svenska kyrkan och fick stöd därifrån. Ursprungligen inföll gravsmyckningsdagen i samband med Mikaelisöndagen i oktober, men flyttades till allhelgonadagen i början av 1950-talet. Källor:  SHTF (Sveriges hand